NY TID FÖR ÅRSMÖTET: Tisdag 15 april klockan 18:00

(Pga att styrelsen ej var fulltalig vid det utlysta mötet 29 mars. Medlemmarna har meddelats per email eller sms.)
Kallelse till ÖSTERSUNDS FN-FÖRENINGs årsmöte 2025
Plats: ABF, Midgårdsgatan 8

DAGORDNING
1. Fastställande av röstlängd
2. Fråga om mötets stadgeenliga utlysning
3. Fastställande av dagordning
4. Val av ordförande och sekreterare för mötet
5. Val av protokoll-justerare
6. Styrelsens verksamhetsberättelse och årsbokslut
7. Revisorernas berättelse
8. Fastställande av verksamhetsberättelse och årsbokslut
9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
10. Fastställande av verksamhetsplan och budget
a. Fortsatt arbete med grundläggande fredsbyggande i FN-föreningen
b. Fortsatt arbete med samlande och spridande av information om Fredsträdet som planterades på Jamtli under Världsfredsåret 1986
c. Eventuell FN-cirkel
11. Fastställande av antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen
12. Val av a) ordförande (ev. vartannat år), b) kassör (ev. vartannat år)
13. Val av a) övriga styrelseledamöter (ev. vartannat år), b) suppleanter
14. Val av a) revisorer (ev. vartannat år), b) revisorssuppleanter
15. Val av valberedning
16. Behandling av motioner
17. Ytterligare ärenden som styrelsen senast i samband med att kallelsen utsänds förelägger årsmötet
18. Övriga ärenden som årsmötet med 3/4 majoritet beslutar ta upp till behandling

Östersunds FN-förening har under år 2024 samlats och hedrat FREDSTRÄDET som planterades under VÄRLDSFREDSÅRET 1986 på Jamtli. Dåvarande stadsträdgårdsmästare överlät ornäsbjörken till fredsrörelsen.

Skylten av koppar formgavs av konstnärinnan och fredsaktivisten Kerstin Bränngård och markerade Fredsbjörken som planterades på Kvinnornas Internationella Fredsdag 24 maj under Världsfredsåret 1986. På bilden från 27 oktober putsas skylten av Eivor Nordman för att synas bättre. Den har varit avbruten, upphittad och blev återfäst av Jamtlis personal inför 2024 års högtidlighållande av Internationella Fredsdagen. Eivor medverkade vid planteringen 1986, är en av de äldsta medlemmarna i FN-föreningen och har bidragit med all information vi har omkring Fredsträdet.

Eivor skänkte en av de linnedukar som beställdes av Frösö Handtryck med teckning av Fredsträdet inklusve rötter och Fredsduva och med texten FREDSTRÄDET VÄRLDSFREDSÅRET 1986 i varje hörn.

Fredsträdet fotograferat 38 år efter planteringen. Det står på Jamtli där det numera finns en ångbåtsbrygga och en landsatt version av ångbåten Thomee på barnens lekplats. En kopia av duvan hade tillverkats för en duvutställning utlyst av Kulturen i Lund i samarbete med ICAkuriren. När den sedan återsändes fick den en plats i Fredsträdet. De båda gamla koskällorna med fredstecken påmålade hängdes upp av FN-föreningen på Internationella Fredsdagen.

MR-dagens högtidlighållande vid Fredsträdet

Det är en gigantisk banderoll som någon/några har tillverkat och som tillhör Östersunds FN-förening.

Pingstliljan var Fredsårets symbolblomma och Eivor planterade pingstliljor och scilla runt Fredsbjörken. Eivor fotograferade Fredsträdet med blommorna i samband med en ceremoni på Jamtli som anordnades i samband med att Barnkonventionen ratificierades. Kopparskylten med de två barnen som bär upp Jorden med texten 'ALLA BARNS RÄTTIGHETER Barnkonventionen sept 1990' bad Eivor Kerstin Bränngård formge. Den hörde egentligen till ett särskilt träd som planterades av Lisbeth Palme, såsom dåvarande ordförande i Rädda Barnen, men varken det trädet eller skylten finns kvar. Eftersom Fredsträdets blommor verkar ha försvunnit så planterade Eivor och jag, Maria, nya lökar på dagen för Mänskliga Rättigheter i år.

Några tankar om mänskliga rättigheter och skyldigheter:

FN-dagen högtidlighålls vid Fredsträdet

Videomeddelande av Antonio Guterres, FN:s generalsekreterare, för FN-dagen 24 oktober 2024

Internationella Fredsdagen högtidlighålls vid Fredsträdet

MOTION TILL FN-FÖRBUNDETS KONGRESS 2024
Motion 3. Utveckling av FN-förbundets och Förenta Nationernas fredsbyggande arbete (inklusive kongressens yttrande), sidorna 7 till 11

https://fn.se/wp-content/uploads/2024/05/13.-Inkomna-motioner-till-Kongressen-2024.pdf

Östersunds FN-förenings styrelse inbjöds till SVO:s årsmöte 18 maj 2024 i syfte att presentera FN och vår förening inför SVO:s medlemmar samt för att få en inblick i hur SVO, Sudan Volunteer Organization) arbetar i Östersund och i länder som påverkas av konflikterna och kriget i Sudan och omkringliggande områden. Jag deltog som representant för Östersunds FN-förening och fick ytterligare upplysningar om SVOs arbete. Eftersom Abbe är vår kassör och också utvecklingsansvarig i SVO så har jag fått veta om en del av det samarbete som funnits sedan 2016 mellan vår FN-förening och SVO. Dessutom har jag läst information som finns på SVO:s hemsida.
Jag berättade om FN och vårt arbete med utgångspunkt från följande text (baserad på olika källor men i huvudsak utdrag ur information från FN-förbundets hemsida samt Röda Korset magasin):

"Efter drygt fyra års krigande under första världskriget rådde vapenstillestånd i Europa. Nya stater hade utropats och gränser dragits om [enligt dåvarande ledares och andras omdömen, viljor och maktpositioner]. Kriget fick en slutpunkt i Versaillesfördraget. En punkt i fredsavtalet var bildandet av en organisation med syftet att förhindra krig och främja internationellt samarbete. År 1920 grundades således Nationernas Förbund. Ledarna krävde till exempel enhällighet i beslut om sakfrågor. Ingen vetorätt existerade. Som mest hade Nationernas Förbund 60 medlemsländer. 19 år senare börjar andra världskriget. Efter kriget låg stora delar av Europa i ruiner och så många som 60 miljoner människor kan ha dödats. Svält och sjukdomar härjade. Föräldralösa barn drev omkring. Människor var på flykt från sina hem. Historiens värsta massmord av civila hade genomförts.

Här i andra världskrigets slutskede föds den nya säkerhetsorganisationen Förenta Nationerna.
1945 träder FN:s stadga i kraft. Vid starten var 51 stater medlemmar och [dåvarande ingående ledare] lovade därmed ”att [göra sitt bästa för att] rädda kommande släktled undan krigets gissel”, som det står i inledningen av stadgan.
Men arbetet med att bilda FN var en process som hade startat redan 1941, mitt under brinnande krig, Ledare och många andra diskuterade kriget men också hur freden skulle tryggas när kriget tagit slut. En viktig utgångspunkt i samtalen var en framtida världsordning där fria länder samarbetar på ett vänskapligt och civiliserat sätt. Möten som blev inledningen till de förhandlingar i flera omgångar som skulle leda till bildandet av Förenta Nationerna.
 Människor som representerade 50 stater samlades i San Francisco 1945 för att förhandla fram och anta stadgan till en ny världsorganisation. Utgångspunkten i förhandlingarna var det tidigare stadgeförslaget med väldigt många ändrings- och tilläggsförslag. FN har nu dessutom utökats med 17 separata underorgan med ansvar för skilda ämnesområden som rör mellanstatliga samarbeten. Mest problematisk i starten och något som rapporterades i svensk media som ”Svår kris i San Francisco”, var frågan om vetorätten. Här körde man fast. De mindre staternas representanter försökte begränsa vetorätten men stormakternas representanter höll fast vid en tidigare överenskommelse där vetorätten ingick. [Borde det betyda att alla relevanta länders ansvarstagande och insiktsfulla representanter ska kunna ingå i säkerhetsrådet vid konfliktdefiniering och -hantering och att målet kontinuerligt bör vara att uppnå konsensus gällande världbild och människosyn med utgångspunkt från gemensamt delat sunt förnuft och vetenskapligt verifierade historiska och pågående utvecklingar i relevanta konflikter]
Ledarna i länderna som slutit sig samman för att få slut på kriget var övertygade om behovet av en kraft som skulle kunna hindra framtida krig och skapa en varaktig fred. De förstod att en sådan kraft endast kunde skapas om världens länder samarbetade i en global organisation.
Förenta Nationerna blev denna organisation. Under mänsklighetens historia har många krig utspelat sig av varierande anledningar. Redan tidigt i den nedskrivna historien finns klarlagt att många ledande personer ansåg krigen vara en sorts sport där de insatta såg sig som tävlande med varandra och med sina respektive soldaters liv som insats. De styrande utformade ibland krigsregler i syfte att göra krigen mer sportsliga. Colosseum var ett exempel på en liknande lekplats. År 80 invigdes historiens största och mest avancerade amfiteater med en hundra dagar lång fest där de 50 000 åskådarna bevittnade slakten på 1 000 människor och 9 000 djur. De bäst stridande människorna behandlades som värdefulla egendomar.
Definitionen av ett krig är en konflikt som orsakar minst 1 000 dödsfall relaterade till strider på ett år. Nu, nästan 80 år efter andra världskriget, pågår över 55 krig i världen Dessutom finns det över 80 konflikter där olika väpnade grupper använder sig av våld.
Våldet har alltid motiverats på varierande sätt.
De humanitära behoven som våldet orsakar är enorma. Den nuvarande utformningen av den internationella humanitära rätten är även kallad krigets lagar. Syftet är att humanisera krigföringen genom att lagstadga och kräva av alla att krigslagarna efterlevs.

Det kan verka som att det är lagligt att kriga, men så är det inte. I Förenta nationernas stadga, som bland annat fastslår syftet med FN och innehåller olika bestämmelser som medlemsländerna är skyldiga att följa, finns det ett allmänt våldsförbud mellan stater. Men idag löses färre konflikter och få fredsavtal skrivs.

Eftersom så många idag har tillgång till oöverskådliga offentliga kommunikationer där åsikter och information sprids så är det svårt att utforma och sprida neutralt medlande fakta och omdömen. Det gäller inte bara mellan länders ledare utan också allmänt i människors uppfattningar och åsikter om vad som är rätt och fel. Det betyder självklart att så många enskilda människor och organisationer som möjligt behöver utnyttja möjligheterna att samordna och stadfästa ett gemensamt relevant och rättrådigt faktaunderlag och gynnsamma handlingsalternativ att samtala utifrån.

Östersunds FN-förening, som funnits sedan 1977, har bidragit på många sätt. Vi bidrar för närvarande till fredsarbete genom att vi vill vara en del av ett samordnande fredsbyggande råd grundat på följande nuvarande intentioner:
* vi vill sammanfatta grunder till effektiva fredliga metoder genom samarbete med andra föreningar och organisationer som arbetar för fred och Svenska FN-förbundet så att de kan bli en värdegrund för oss alla.
* vi vill verka för att dessa grunder ingår i den obligatoriska skolans utbildning med exempelvis fredlig konflikthantering via samtal, rollspel och skriftlig kommunikation.
* vi förespråkar nedrustning och uppmanar till vapenfri samhällstjänst.
* vi vill verka för att FN skall förklara väpnade krig som olagliga.

Om vi som enskilda, och/eller i egenskap av att vara deltagare i fredsarbete inom olika nätverk, med vår förståelse skulle stödja ett gemensamt utformat fredsbyggande manifest skulle vi tillsammans kunna sprida ett stärkt fredstänkande bland oss och till samhällets olika institutioner. Vi vill tillsammans kunna formulera och sammanfatta vad som är viktigt i allt fredsbyggande arbete. Vi vill söka efter och samlar verksamma uttryck för god medling, freds- och demokratibyggande som vi alla kan delta och hjälpa varandra med via våra enskilda grundläggande åsikter och omdömen.

I Östersunds FN-förening har vi med hjälp av andras synpunkter påbörjat arbetet med en sorts fredsmanifest . Jag vet att det är mycket viktigt vad och hur vi försöker manifestera långsiktigt för fred. Krigen och de våldsamma konflikterna ökar trots att de allra flesta vill att världen ska bli fredlig och många engagerar sig i olika typer av fredsmanifestationer. Jag tänker mig att det vore bäst om vi i första hand sinsemellan kan enas om vad vi vill manifestera som medlemmar i FN-föreningen, det vill säga bli medvetna om och kunna argumentera för vad som krävs att vi förstår bättre för att inte stanna vid att protestera mot krig (eller särskilda krig/särskilda parter)och önska fred."

Vår FN-förening tilldelades – presenterat av de äldste i SVO – ett hedersbetyg och en bukett rosor. Därefter bjöds vi på fika och samtalade med varandra. Vi kan stärka FN-föreningen genom ömsesidigt bibringande av ökad förståelse om hur våra föreningar kan samverka för utveckling av grundläggande fredsfrämjande insikter och åsikter.

Med vänlig hälsning,
Lovisa MARIA Snöfall
ordförande i Östersunds FN-förening